Usch.. Imorgon är det nyår. Jag kan verkligen inte ens beskriva mina känslor inför det för det låter väl ganska orimligt tänker jag. I alla år har nyår enbart bestått av en helvetisk ångest och tårar. Dagen imorgon kommer bestå av plankstek till lunch och gratinerad hummer till middag. Maten ser jag åtminstone fram emot.

 

Jaja, just nu känner jag mig dock ganska samlad. Pratade med min handläggare på f-kassan vid lunchtid. Hon är så otroligt gullig och hon fick mig definitivt att bli lugnare då hon svarade på mina orosfrågor på ett väldigt bra sätt. Hon sa bland annat att hon absolut kommer godkänna min ansökan om sjukpenning på fortsättningsnivå. Det fick mig att sänka axlarna med ungefär en meter.. Vi pratade i nästan en halvtimme och jag fick prata av mig och bland annat berätta hur jag har sett på vården. Helt sjukt att jag varit sjukskriven ett år (!!). Det känns som att tiden bara har försvunnit utan att någonting direkt hänt. Jag upplever inte att jag fått särskilt bra hjälp tyvärr och som jag sa till henne önskar jag att jag hade bytt behandlare direkt när det kändes fel. Men, men... Nya tag 2015 med ny mottagning. Jag hoppas innerligt att det ska bli bättre och att jag till slut kan få ordentlig hjälp med de rätta verktygen! Vill ju bli bra liksom!

 

Efter samtalet tog jag en lång, varm dusch och la en ansiktsmask och smörjde in mig ordentligt. Blev så len och gosig i ansiktet så, förutom på ett parti där jag fått en kolossalt stor finne!

Nu står en kålpudding i ugnen och det påminner mig så mycket om min barndom med mormor som alltid lagade riktig mat direkt från grunden. Det luktar verkligen gammal människa. Haha usch vad äckligt det där lät! Men äldre lagar oftast den sortens mat, så det är väl därför jag förknippar det med gamla människor ;)