Snälla nån då..
Publicerat den
Allting känns som en enda stor tjock dimma just nu och jag känner mig helt frånvarande och väldigt utmattad. Försöker att orka, men så fort jag gör minsta lilla hamnar jag ännu djupare. Känner mig förvirrad och orkar verkligen inte tänka klart, koncentrationen är lika med noll (ungefär som vanligt).
Min bästis hörde av sig här ikväll och undrade om jag ville komma dit. Jag fick skriva att jag inte orkade, sen ångrade jag mig för jag saknar henne såå. Tänkte åka dit lite senare, men när klockan närmade sig nio kände jag verkligen att nej det går inte hur mycket jag än vill. Känner mig som världens slöhög och jag får så dåligt samvete. Jag vill ju umgås med henne som på den gamla goda tiden. Åh vad jag önskar att jag snart får må bra igen. Det här är pest, vill bara gråta, sova och gråta :(
Saknar dig Anna! <3
Du kommer att få kraft, men just nu behöver du vila. Försök att förmedla detta till din vän. Säg som det är.
Försök att hämta kraft, bygg en bra bas, sen kan du fortsätta därifrån.
Stor kram till dig! :-)
Svar:
Nathalie
ellen
Styrkekramar i massor! <3
Nej, ssk kan verkligen vara ett stressigt yrke vilket också oroar mig en del men tänker att om jag lyckas ta mig igenom utbildningen, börjar jobba och märker att det inte funkar så finns det flera andra vägar att gå med den utbildningen i botten än att just arbeta på en vårdavdelning...var rädd om dig vännen och glöm aldrig att du är unik och värdefull!
Svar:
Nathalie
Cykel Styre