Surt
Publicerat den

Jaha, då är jag hemma från eriksbergsgården. Jag var nära till gråt under hela jäkla samtalet och kände verkligen inte för att prata. Först upprättade vi en ny vårdplan och jag sa ÅTERIGEN att jag vill få en utredning! Lina sa att jag ska prata med Theresa (läkaren) om det och med henne har jag en telefontid den 30e, så jag får ta upp det med henne då helt enkelt.
 
Vi läste igenom den gamla vårdplanen och L menade att vi kommit långt och jag kände bara "VI?!", jag vill nog ändra det till att jag har kommit långt. Det är jag som helt på egen hand har tagit mig ur ätstörningen då jag anser att jag inte fick särskilt adekvat hjälp därifrån utan snarare blev mycket sjukare. Jag har följt min egna känsla och gjort som jag vill, det jag mår bäst av. Jag har inte direkt följt några av deras råd för att vara ärlig, jag vägrar äta enligt matschema då jag inte ser det som friskt och jag äter inte massa socker och gluten för att jag mår dåligt av det, och vet ni? Det fungerar, för MIG! Det går att bli frisk utan att följa deras rekommendationer. Alla är vi olika och vi alla äter på olika sätt och vis. Enligt mig finns det inget som heter "normalportion", folk kan försöka tjata i mig att det visst "måste" vara så och så vidare, men nej! En normalportion enligt mig är att äta tills jag är mätt, sen skiter jag fullständigt i om det blir åtta, eller tolv köttbullar. Hur tusan ska man bli frisk om man fortsätter fokusera på "rätt" mängd? Såklart att vissa måste ha riktlinjer, det förstår jag, men det jag inte förstår är varför saker och ting inte kan anpassas efter person i stället för en massa förlegade kostrekommendationer? Jag har tyvärr hört om många som nekats hjälp då de inte äter "rätt" enligt vården. Fan, det finns INTE bara ett sätt, lyssna på individen i stället för att bli stötta för att det inte passar in i er mall.. Märks det att jag är grinig eller? ;)
 
Nu tappade jag helt tråden här, så... I den nya vårdplanen skrev vi att jag ska bli frisk från depressionen. Tack för den! Lina frågade hur vi skulle göra och jag svarade att jag faktiskt inte vet, jag sa även att jag är väldigt medveten om allting, så det hjälper faktiskt inte att bara sitta prata om saker jag redan vet. Det hjälper inte och jag behöver nya infallsvinklar. Jag sa även att det faktiskt är därför jag har sökt hjälp! Kände mig rejält på hugget, jag är så jävla trött på allting!! Fick till svar att det enda jag kan göra för att ta mig ur depressionen är att komma ut och göra stimulerande saker, men det är ju för fan det jag redan gör!! Jag dansar två gånger i veckan (så ofta jag orkar i alla fall, oftast blir det dock en), jag pluggar spanska en gång i veckan i grupp och varje dag på egen hand och jag anmäler mig till olika masterclasses inom dansen. Vad ska jag göra mer? Börja springa marathon, bestiga ett berg eller slå knut på mig själv?
I alla fall så fick jag nåt jäkla papper där jag ska skriva i dag för dag och två timmar i taget vad jag gör om dagarna och hur jag mår......
 
Nu ska jag gråta och tjura lite till. Sorry för mina otroligt negativa inlägg!



Ida

Men herre gud! Om det va så lätt som att ta sig ut o göra saker och så skulle depressionen va borta så skulle du inte va deprimerad. Det kan hjälpa för stunden att komma ut men det botar inte depressionen. Du behöver annan hjälp. Andra mediciner. Kanske annan terapi. Känns som att hon inte tar dig på allvar tycker jag!

Svar: Jo, de är lite som att tro att en ätstörning försvinner bara för att man äter. Känner också att hon inte riktigt tar mig på allvar, önskar jag visste själv hur jag ska ta mig ur skiten :(
Nathalie



URL: http://iminetta.blogg.se


JuliaJ

Tycker du tänker alldeles, alldeles rätt vad gäller ätandet! Vårdens rekommendationer tycker jag är fruktansvärt snevridna, allt och alla mår inte bra av alldeles för mycket socker, gluten eller en näringsfattig kost. Har man dessutom varit i svält tidigare ser jag att det är än viktigare att äta näringsrikt för att återställa den kroppsliga skadan som skett via svält, samt även hjärnan behöver näringsämnen för att vi ska må bra.
Du gör rätt som går efter vad du själv mår bra av!



URL: http://juliaj.se/


jonna

KBT kanske vore ett alternativ, kram



URL:


Anonym

Det känns som att du behöver en utredning, precis som du själv vill ha! Depressionen och ätstörningen kan mycket väl ha orsakats av något som ligger djupare, utan att ta reda på vad det kan vara kanske det inte spelar någon roll att du anstränger dig till max för att må bättre. Ingen vill vara deprimerad och jag tucker att du verkar anstränga dig mer än väl! Och du känner väl själv att du vill gå till botten med allt för att få svar på problem du upplevt att du haft länge, kanske hela livet? Varför dra ut på allt.. Dom kan väl ge dig en utredning utan massa tjafs! Kräv det och börjar dom mesa blir jag oxtokig jag också! Blir så förbannad på sånt här. En utredning och diagnos kan vara till stor hjälp för många! Visst är det inte alltid kul att ha det på papper, men utan det är det svårt att få rätt hjälp. Kanske finns terapiformer som visat sig vara bäst när det gäller adhd exempelvis. Men utan att någon vet kan du inte få remiss till rätt person. Stå på dig! Behöver du stöd att kämpa om dom inte lyssnar ställer jag mer än gärna upp ska du veta :). Tycket att du är stark och kommit långt på egen hand! Men du förtjänar att må mycket bättre och det kan du göra, bara du får rätt hjälp <3 du är inte utdömd att må så här för alltid. Det finns hjälp och den hjälpen ska du ha!! Kram <3



URL:


Emma H

Glömde skriva att kommentaren var från mig nyss :)



URL:


Helene

Besvärligt att känna att man är på en annan "nivå" än vad den som försöker hjälpa en tror. Jag känner också ofta att det är för mycket basic-grejer de tar upp. Skulle vara bra om de professionella delade med sig mer av sina "specialkunskaper" tycker jag... Lite mer avancerat än det man redan hört 7000 gånger:P

Samtidigt kan de förstås inte veta vad man vet och inte... Antar att det första man måste göra när man träffar en ny psykolog/kurator är att undervisa personen om sig själv.

Kram!

Svar: Ja, jag har ju träffat henne nu i över ett halvår och det har funkat väldigt bra fram tills nu när jag inte längre har problem med maten. Tycker som du att de är alldeles för basic, jag kan redan allt det här. Jag behöver någon annan typ av hjälp, mer än så vet jag tyvärr inte och det är det jag behöver hjälp med :(
Kramar!!
Nathalie



URL: http://emhes.blogg.se


Cykel Styre

Tycker att du har helt rätt inställning och din analys är klockren, även om det kanske är smärtsamt för en del i vården att höra den. Det är ju alldeles uppenbart att "L" inte har kompetens, kunskaper, förmåga att hjälpa dig - några muntra tillrop och enkla "lösningar" duger inte! Du är ju inte där för din skull utan för att "L" ska ha ett jobb att gå till - om man nu vill uttrycka det elakt.
Nä, du MÅSTE helt enkelt ha en kompetensnivå på den hjälp du behöver. Det borde ju vården förstå också att din ätstörning är under kontroll och nu gäller det att komma vidare, att ha dig sjukskriven tjänar ingen på - allra minst du själv.
Hoppas att du kan framföra detta till läkaren när ni pratar. Återigen så är det bra om du skriver ner på ett papper innan vad du vill ha sagt, så att inte tiden flyger iväg och samtalet avslutas innan du hunnit komma fram till det som är viktigt för dig. Stå på dig, du har kommit så långt under sommaren att nu är det "bara" att fortsätta i samma fina stil! :-)



URL:





NAMN
 

MAIL


URL





Spara?

Ladda ner en egen design gratis | Bonusar inom casino, poker och bingo