Resultat
Publicerat den

Jag sa som det var till L, att såna där övningar får mig att må sämre och ger mig massa prestationsångest och det var okej, vi lägger det på is. Tack och bock!
 
Efter det gick vi igenom resultatet av stepwise. Vissa delar var bättre (anorexin) och andra sämre. Det som förvånade både mig och L var att resultatet på tvång hade blivit sämre, jag vet inte riktigt om jag tycker det. Visst, jag har en del tvångshandlingar för mig, men jag tycker att det har blivit mycket bättre jämfört med för ett halvår sedan. Vad gällde ångesten hade den minskat något, dock ses den enligt siffrorna som likvärdig jämfört med för ett halvårs sedan, men ungefär ett hack hade jag sänkt mig. Depression har blivit sämre och det visste jag ju redan. Jag ligger ganska högt på "depressionsskalan", minns inte exakta siffrorna just nu, men det känns inte så kul. Jag vill ju att det ska få framåt och inte bakåt! Som jag har skrivit tidigare har jag mått allt sämre sen jag började med antidepressiva (jag kopplar i alla fall samman det). Åt Sertralin i cirka ett halvår utan något resultat åt det bättre, snarare blev jag mer ostabil vad gäller mina svängningar. Nu äter jag Cipralex sen en tid tillbaka, inte heller den ger mig någon effekt mer än åt det negativa hållet.
 
Det här var det vi pratade omkring. Jag "tjuvläste" dock blad två där det klart och tydligt stod att jag fått utslag på ADHD, men det var ingenting som det nämndes något om. Om det inte är viktigt, varför är det då med i stepwise och varför ignoreras det när det ger utslag? Varför tog inte jag upp det då kan man ju fråga sig? Ja, jag vet inte. Jag antar att jag är lite trött på att tjata. Det låter nog som att min dröm är att få en till diagnos i mina papper, och ja.. Det stämmer nog till viss del eftersom jag är så desperat efter hjälp! Antagligen kommer jag aldrig bli klok på det här och mig själv, men jag tänker inte sluta försöka få min vilja igenom. En vecka kvar nu tills min läkare ringer. Jag hoppas att hon förstår mig, annars vet jag inte riktigt vad jag ska göra :(



Helene

Det kan ta lång tid att få någon hjälp efter att ha fått en diagnos. För mig har det dock tagit extra lång tid eftersom jag flyttade precis efteråt och behövde byta hjälpenhet. Men det kan förstås ses som en anledning till att få diagnosen snabbare.
Kram!

Svar: Ja! Tyvärr är det så, men jag får ju inte ens en utredning trots att jag verkligen känner att jag behöver det :( hur gjorde du för att få din utredning?Kramar!
Nathalie



URL: http://emhes.blogg.se


Helene

Det lustiga var, att den utredning jag fick var det inget jag själv tog initiativ till. Mitt ärende till psykiatrin var ett helt annat från början. Min psykolog tyckte dock att den här diagnosen kändes relevant, och jag var villig att testa, eftersom jag tidigare funderat över den diagnosen...

Men, en sak som jag märkt är till stor hjälp för en själv när det kommer till diagnoser är att vara ordentligt påläst om den diagnos du testas för/vill testat för/inte vill testas för. Så att du själv kan argumentera om varför olika drag stämmer in på dig (helst inte genom att säga det rätt ut, utan "dolt"). Låtsas som att man inte vet ett dugg, men samtidigt visa upp ett helt förråd med olika diagnoskriterier (prat, kroppsspråk, beteende). T.ex. berätta om något som hände i din barndom/nyligen som är typiskt för diagnosen, men utan att säga saker som - visst är det så här när man har x-diagnosen.

Det viktigaste jag har lärt mig hittills när det gäller diagnoser är att många psykologer inte kan så särkilt mycket om dessa (förutom det som står i kriterier), och vill man/vill man inte ha en så är det bäst att själv se till att det blir så/inte blir så. Psykologerna följer ändå bara sin lilla mall, och verkar skita fullständigt i drag som passar in men inte står med i mallen. Så ja, det är bäst att framstå så stereotyp som möjligt, eftersom många verkar sakna förmågan att tänka outside the box... Och det är kanske inte så konstigt egentligen. Är ju omöjligt för en person som inte har en specifik diagnos att förstå exakt vad den innebär. Så nä, det är bäst att ta saken i egna händer och "översätta" sitt beteende om det så krävs. Men detta gäller förstås bara om man själv vet att man har en viss diagnos, och det kan ju krävas mycket läsning och reflektion innan den slutsatsen kan dras, beror ju på hur pass stereotyp man är.

Kram!<3



URL: http://emhes.blogg.se


Maja

Om du fick lite utslag på adhd kanske du ska be om en utredning? Känns ibland som du inte riktigt vet vad som är fel så om du fick reda på det (t.ex. genom att få en diagnos) skulle du kanske känna dig lite lugnare?
Kram! <3

Svar: Jag har tagit upp det massa gånger, till och med lina har frågat själv om jag tror att jag har adhd. Ändå är hon inte speciellt positiv till en utredning :(Kramar<3
Nathalie



URL: http://nolicedere.blogg.se


S

T upp med din läkare att du vill ha en utredning för så som du mår nu kan du ju inte må hela tiden. Det är ju inte okej att känna att man mår sämre av de mediciner man äter och det tyder ju på att något i det de har diagnosticerat dig med är fel.
Men bra gjort av dig att ta upp att du inte ville göra den där övningen något mer, kändes väldigt konstig. Kan du inte fråga L nästa gång om ADHD, säg att du kollar runt lite och att du verkar stämma in på många av kriterierna.
Många kramar



URL: http://ienluftballong.blogg.se/





NAMN
 

MAIL


URL





Spara?

Ladda ner en egen design gratis | Bonusar inom casino, poker och bingo