Ganska hjälplös under deras makt, men ändå stark
Publicerat den 31/08 2014, kl. 15.19

Söndag och dagarna till onsdag blir allt färre. Jag är rädd! Jag är rädd för att jag är beroende av min läkares beslut, jag är rädd för att inte bli tagen på allvar, rädd för att de kan göra precis som de vill med mig. Jag kan inte göra något, jag står i en beroendesituation. Jag är rädd för konsekvenserna av att jag faktiskt går emot deras rekommendationer, att jag står upp för mig själv och mitt liv. 

MEN att jag står upp för mig själv är för mig det absolut viktigaste jag kan göra! Jag gör det JAG tror på och jag gör det som fungerar för mig! Jag tänker från och med nu vara helt ärlig i behandlingen för jag vet att jag idag har tagit mig så långt genom mina egna val och beslut. Att det är jag som bestämt har gjort det så mycket enklare för mig, att tvinga mig själv till saker som känns fel är inte rätt mot mig! Det är jag som är sjuk, det är jag som måste ha motivationen att bli frisk, det är jag som måste VILJA bli frisk och det vill jag nu, på riktigt vill jag bli frisk!

Jag tänker inte längre låta någon bestämma över mig och, i stort sett, omydlighetsförklara mig! Jag är vuxen, jag är dessutom ganska smart och framförallt vet jag vad som gör mig gott och vad som inte gör det! Det som inte gynnar mig på något sätt är viktkontroller. VARJE GÅNG jag har fallit tillbaka har det varit på grund av vågen! Jag tänker inte hamna där igen och jag anser att de motarbetar mig när de vill ha vikt! Jag förstår givetvis att det är viktigt med uppföljning från deras sida, för att föra statistik och så vidare, men ärligt talat så är inte det mitt problem!! Jag tänker inte ställa mig på någon våg och högst troligt kommer Theresa bli arg och jag kommer bli arg tillbaka!

Jag har alltid offrat mig själv, aldrig satt ner foten och sagt nej, nu är det dags att jag gör det! Om de inte kan samarbeta med mig och lyssna på vad jag har att säga så är det fruktansvärt tråkigt och kanske riskerar jag att få min sjukskrivning indragen vilket jag är mest rädd för som ni vet.

Det här är dock min resa, min kamp, mitt liv, INTE deras! Det är JAG som ska bli frisk, inte de! Kan de inte tolerera mina beslut så vet jag faktiskt inte om det är rätt sorts "hjälp" för mig! 

Bjussar på en bild på två av mina älsklingar, Vincent och Gargamel <3

Söta!

Tycker du gör helt rätt som vägrar vågen, önskar att ja vågade göra samma. Istället tittar ja inte på siffrorna och vägrar att veta mitt bmi. Det spelar ingen roll, sjukdomen sitter i mitt huvud inte i vikten, ja måste bara komma över gränsen där ja inser att den inte ger mig något utan snarare tar livet ifrån mig.
Om de vägrar och hotar med eller drar in din sjukskrivning så vänd dig någon annanstans, det är kanske din depression som spökar mest just nu?
Kram <3

Du gör helt rätt. Om du känner att vågen bara påverkar dig negativt ska du inte behöva ställa dig på den. Inte förrän DU är redo. Vet inte om jag kommer vilja se min vikt under tiden på capio - att se hur vikten kommer rusa uppåt (för det kommer den nog göra) kommer bli jobbigt & jag vet inte om mitt huvud kommer orka med det.
Sv: Dina ord värmer verkligen, hoppas att capio resonerar på samma sätt...
KRam! <3

Jag ber dig, vänligt men bestämt.
SLUTA publicera bilder på dina sjukt söta råttor!! Jag vill också ha men min man totalvägrar! :( Synd om mig.. Erkänn det är synd om mig ;)

Helt rätt - vägra vågen!
Sjukt söta små kelgrisar! :-)